Det visar sig

Ja när du har väckt liv i ditt inre klarseende finns inte alternativet att vika undan från sanningen kvar. Det som såddes och skulle bli kom, passerade och lämnade avtryck. När längtan efter tystnadens utrymme värker kan jag inte längre värja mig, jag resignerar snällt och släpper. Här i korridorernas landskap av känslokartotek pågår en översvämning av förlåtande. Tillåtnade och energikrävande.

Jag möter upp speglingar som utan tvekan visar upp hur jag i brist på tilltro och kärlek tröttat ut mig. En gammal utmattning som är på väg att bli min bästa vän, en del av min personlighet som har skrikit efter att få bli lyssnad på och älskat står nu här uppfordrande och tar sig ton.

Jag vill känna livet. Jag vill le och skratta högt. Jag vill utmanas i glädje, i lust och allt annat hör hemma någon annanstans. Där i det klivet rakt ut väljer jag om med utgångsläge det jag behöver nu. Med fokus på det jag vill, och det är uppenbart en helt ny okänd och för de lägre kropparna mycket skrämmande mark. 

Att våga blotta mig och vara naken i sanning är en intressant utmaning jag antagit. 

Kärleken är och jag vet att det kommer att visa sig. Ta emot 💕