Socker

Ja men hej hej på dig,  

som du vet har jag under 2016 skoningslöst fått observera mina automatiserade och reflektionslösa beteenden, jag har synat dessa och gjort en hel drös med självreflektioner. Att detta görs utan att döma eller värdera är viktigt att påpeka. 

Ett av beteendena är intaget av det snabba vita sockret/ egentligen det vita mjölet för min del. Jag vet nu att jag stoppat i mig det i samband med känslan av rastlöshet. 

Det visar sig i min fysiska kropp som en form av överskottsenergi. Något som jag tidigt i livet lärt mig att jag behöver lugna eller bedöva. 

Ju mer socker jag intagit desto mer har det behövts i systemet för att lugnet skall bli tillfredsställt. Och med socker i systemet är jag således konstant lite borta, energilös och bedövad. 

Jag har gått runt här i mitt eget hemma och frågat mig: varför söker jag ett lugn utanför mig själv när jag faktiskt äger inre frid? Jag har även ägnat mycken tankekraft att skapa nya rutiner och ändrat min kosthållning succésivt. 

Tror ni det har hjälpt mig fullt ut att bryta med detta beteende och mönster som jag ägnat mig åt i stort sätt hela min livstid, (bortsett från 1990-2002 då nikotinet ersatte)? 

Svaret är nej. Min sockerkonsumtion har inget med sökande efter lugn att göra. Istället har jag de senaste två veckorna haft fullt fokus på att observera det som jag förstått kommer med känslan av överskottsenergi/rastlöshet. De senaste veckorna frågade jag mig istället: för vems skull ska jag hållas lugn och för vem skull ska denna så kallade överskottsenergi dämpas? 

Detta med att ha en massa energi som vill iväg som ping-pong bollar, att faktiskt känna sig understimulerad, det innebär ju att det finns kraft att hämta! Min utmaning i nuet blir att använda denna kraft och kanslisera den på ett sett som ger mina fysiska kropp den stimulans som den vill ha och att finna min väg till att skapa balans i denna min mänskliga farkost.   

Först och främst önskade jag vara hållbart och varaktigt fri från sockerbehovet, jag minskade intaget. Denna vecka är det noll-tolerans som gäller för att avprogrammera mig helt från illusionen att jag behöver "dämpa mig, lugna mig och inte vara så rastlös." Jag har även förstått att jag måste gå till handling rent fysiskt. Spännande att nyfiket och lekfullt utforska! 

Tack för att du hänger med mig, förhoppningsvis har jag väckt något även i dig. Kram 

Lite kanaliserat budskap för dagen 💜

Det är något mycket hudlöst och skört i denna kollektiva energi som är. Vi ser oss uppifrån och utifrån och allt vi jobbat med och utvecklat hittills gör att vi släpper ännu fler och djupare lager ifrån oss.

Vår inre kraft ställs inte längre emot våra gamla föreställningar. Vi vet vad vi är. Det råder ingen tvekan om att kärlekens tidsålder är här. 

Med alla dina mänskliga sinnen och med ditt inre instrument- din intuition har du dina gamla begränsningar framför dig att stilla betrakta. 

Det är inte av drama, av sentimentalitet eller för tron på att du måste förändras eller prestera som din känslighet nu skakar om dig och får ännu en omgång av gråt att släppas ur dig. Det är för att du redan är i hamn. Du är hemma. Du är i ditt allt. Du är i din sanning. Det är av inre lycka som tårarna strömmar. 

Kampen är över för länge sedan. Greppa facklan och fortsätt gå. Du är magisk, du behövs och vi är så stolta med dig. 

Kärlek

Vad är det du styrs och drivs av?

De flesta känner till att vi har känslor som vi stundtals kan identifiera oss med och tro på som dagens eller för all del livets sanningar. 

Många av våra känslor är automatiskt inlärda, dessa känslor har en direkt koppling till hur våra hjärnor lärt sig genom år av automatiskt agerande på flykt- och försvarsbeteende. Våran uppfattning av den egna verkligheten styrs av dessa filter. 

Hjärnan tycker den är jätteduktig när den lärt sig automatiserat beteende och det är svårt för den att styra om och köra in på nya banor av sig självt utan hjälp av känslorna eller ditt medvetande. 

Våra känslokroppar reagerar olika på olika ämnesområden. Ibland är vi som små orättvist behandlade kränkta treåringar som upplever att vi inte blir förstådda, vi vill ha tröst eller bara bli sedda. Är vi omedvetna om att det är dessa våra inre barn som styr signalerna till hjärnan kan vi ju snabbt räkna ut att det kan bli lite tokiga handlingar baserat på dessa inre barns känslor.  

Vem är det då som kan styra upp och ta hand om vad du baserar, grundar och utgår ifrån; i dina handlingar och val i livet? 

Vem är det som är ansvarig att se till att du går till handling varje dag på ett sätt som gynnar hållbart välmående och glädje? 

Vad kan du göra för att börja betrakta livet ur en kärleksfull perception som går i linje med att du är hel, älskad och värdefull? 

Du kan börja med att observera dig själv och din uppfattning om vilken grund du står på; vilka är dina grundläggande värden om vad du är? 

Du kan stärka upp ditt inre så det får utrymmet att lysa och expandera. Du kan sluta lämna över makten till yttre strukturer. Du kan bjuda dig själv på utrymmet att få lära och utvecklas.

Vad du gör varje dag i ditt nu är avgörande. Du kan ta nya steg varje dag som leder dig framåt och som skapar nytt syre och flöde. Du kanske behöver justera och se över vissa val, men du kan aldrig göra fel när du handlar ur ditt hjärta. 

Du är en lärande, växande och expanderande människa. Ta kommando i ditt nu och välj med ditt öppna vakna medvetna hjärta 💗

Puss och ta hand om er

Skriftspråkande

Att vara skriftspråkande har för mig inneburit fram till ganska nyligen att jag skapat ifrån illusionen att jag i alla fall är något genom mina ord. 

Jag har under några års tid lagt mig till med ett beteende baserat på rädslan alltså illusionen om att: skriver jag inte så finns jag inte och skriver jag inte så missar jag något. Grund illusionen kommer från en känslan av utanförskap och känslan av att inte tillhöra. Jag har varit rädd för att missa något om jag inte figurerade där i den skriftspråkliga värld jag byggde upp. 

Min persona på sociala medier har de senaste åren levt sitt egna liv. Jag är tacksam för dennes lärdomar och kunskaper som den införskaffat sig; om den virala världen och om de skriftspråkande. Jag är ett självlärt fullblodsproffs om du frågar min personlighet. 

Men tillbaks till verkligheten och den jag är just nu. Jag är allt och ingenting. Jag är ett vaket medvetande som lever i en mänsklig kropp. Jag roar mig med att se igenom illusinoerna som pågår parallellt med varandet och jag njuter av att veta att jag har min fria vilja att välja vad jag ska tro på. 

I min övertygelse finns det två val; antingen vara kvar i rädslorna eller kliva tillbaks in i den vidunderliga tilliten. 

Nyfikenheten och lusten till lärande finner inga gränser jag älskar att utforska i mitt varje nu. Är ödmjuk inför min mänsklighet och dess tolkningar av det som upplevs. Finns inget kvar att krångla över, att skapa drama kring, eller att bli sentimental över. Finns bara en endaste stor omfamnande kärleksfull frihet. 

Frid! 

I declare love

Mitt mänskliga sinne är skapat utifrån tanken om att jag måste växa upp, skaffa mig kunskaper och lärdomar utanför mig själv, att min hjärna liksom måste bearbeta och processa sin omvärld och tolka och analysera den. Sinnet har fått styra och kontrollera i en herrans massa år och nej jag är inte hux flux fri från min mänsklighet eller min hjärna.

Om du frågar mig har jag det senaste året ifrågasatt sinnet på alla möjliga och omöjliga sätt, observerat hur den ter sig och hur den reagerat genom flykt och försvar utifrån hjärnans rädslostyrda perspektiv. Hjärnan hade lärt sig att tolka och värdera allt. Illusionen om att vi är våra känslor, att vi är våra tankar och att vi är våra hjärnor har fallit duktigt lager efter lager, jag har skalat och det har varit en ibland smärtsam procedur för sinnet; min mänsklighet har inte frivilligt gett ifrån sig makten och låtit sig övertalas. 

Det här årets senaste transformation har skett genom ett medvetet intensivt renande genom elden. Jag är mig tacksam för att jag hållit ut och stått upp för min rätt att vara mig trogen och sann.  

Min hjärna är omprogramerad av mig själv och resultatet är att jag är fri. Fri från föreställningar om att jag är si eller så. Hjärnan har slutligen kapitulerat och även den säger att den vill släppa idéer som leder till suranade, förminskande, avundsjuka orättvisor, stress, fientlighet, försvar och flykt. Min hjärna tröttnade till slut den också. Och nu ber mitt sinne mig om att bli medvetet ledd in i välmående och glädje. 

Sinnet vill ha goda och gynnsamma val, sinnet ber om närvaro och möjlighet att få samarbeta med hjärtat. Sinnet eftelyser olika saker för att fungera optimalt, det kan tex vara god mat och vila. Sinnet mår fint av stimuli i form av gemenskap och kreativitet. Det är allas eget ansvar att se till att tillgodose sin mänsklighet detta. Vi är olika bra på att ta hand om oss. Att sätta kärleksfulla gränser och att våga kommunicera vår vilja. Vi tränar, övar och lär oss allt om att vara människor. 

Jag har slutit fred med min mänsklighet, jag har tagit henne i min famn och förklarat min kärlek. 

Ur hjärtats perception finns inget annat än varandet. Vi är alla ljus och kärlek och allt annat är bara illusioner som ligger som slöjor framför kärleken. 

Jag Älskar livet precis för vad det är och vad det varit och för vad det kommer att bli för jag är allt och ingenting. 

Frid 💙

Tacksam

Jag är tacksam för att vara medvetet vaken och hemma i mitt hjärta, att jag ser genom illusionerna. 

Jag är tacksam för naturen, ren luft och rent vatten.

Jag är tacksam för solen och det liv den ger på moder Jord.

Jag är tacksam för mänsklighetens ödmjukhet och omsorg. 

Jag är tacksam för kärleken och ljuset inombords, jag är en del av allt och jag älskar att skapa magi ur kärlekens kraftkälla. 

Jag är tacksam för alla som bär ljuset främst och lyser upp för oss alla.

Jag är tacksam för musik och ord. 

Jag är tacksam för mitt inre välmående, för glädjen och skratten. 

Jag är tacksam för alla stunder av lärande om varandet. 

Jag är tacksam för frid. 

Varandet

Bara vara. Bara så. Expandera varandet. Lär mig att aktivt välja mitt varande, stor skillnad mellan att vara uppe i tankar och vara fri i hjärtat. 

Använda det skarpa intellekt jag har i samklang och intonation med själens språk; ja, jag vet min sanning. Jag hör min intuition. 

Vågar jag uttrycka den fullt ut ... ?